Islandshästar

Islandshästen har levt isolerad på Island i närmare tusen år. Det gör rasen till en av de mest renodlade i hela världen.

Genom en strikt framavling där bitande eller sparkande hästar helt enkelt avlivats har man fått fram en mycket stabil och vänlig häst.
Islandshästen har aldrig haft några naturliga fiender på Island vilket också bidrar till deras lugna temperament. Den är inte lättskrämd som andra hästar och är van att arbeta hårt och medvilligt.

Islandshästar kan ha i stort sett vilka färger och tecken som helst, bruna, vita, svarta, fläckiga eller skäckar.
Den har från födseln - liksom andra äldre hästraser - fem gångarter. Skritt, trav, galopp, passgång och tölt. Till skillnad från andra raser har man här använt och utvecklat tölten.
Tölten är det som gjort Islandshästen så väl lämpad för turridning eftersom den är så behaglig att färdas i.

När hästen töltar flyttar den benen på samma sätt som i skritt, i fyrtakt, fast snabbare vilket gör att det känns som man flyter fram i terrängen och det ser ut som om hästen rullar fram med höga benlyft.

Islandshästar får ofta sitt namn efter deras färg eller egenskaper. Annat som man namnger efter är platsen de är födda på, hur omgivningarna ser ut runtomkring eller ibland efter företeelser i den Nordiska mytologin.



Islandshästen - Gudarnas häst


Den är raggig som en get - säger den som vet

Den är alldeles för liten - säger den som inte är biten

"En ponny", med förakt - säger den som inte känt töltens takt

Vi som känt den vet att ragg är bra - när dom kalla vindarna över beteslanden drar

Lite sämre än en stor - det är bara vad man tror

För att en liten häst kan orka - där den stora skulle torka

Och med gångarter fem - tar sig hästen alltid hem